Mobiluppdatering
Dagarna ser mest likadana ut, vi hänger i det halvt osäkra området Villa el Salvador och den soliga byn Pachacutec om vartannat. I morgon är det dags för idrottslektion i det sistnämnda.
Planer för helgen är surf, tatuering ev och häng i metropolen Miraflores.
Vi har just satt i oss en utsökt middag lagad på vår lilla gasspis, det blev avokado, tomat, gurka och kött.
Bilder från surf och skolhäng mm
På bussen påväg till Pachacutec i veckan
I Villa el Salvador
I Villa el Salvador
Nationaldagstårta i Villa el Salvador
Nationaldag i Villa el Salvador
Vi hittade fyra kattungar vid skolan, helt övergivna och hungriga...
Senaste utekvällen ägnades åt den alkoholfria drinklistan och karaoke
Surflektion nr 1 (kommer definitivt bli fler)
Surflektion nr 1 (kommer definitivt bli fler)
Surflektion nr 1 (kommer definitivt bli fler)
Surflektion nr 1 (kommer definitivt bli fler)
Saknat
Såhär cirka 11 464km hemifrån så är det mängder med saker man upptäcker att man saknar. Mer eller mindre värdefulla förtås, men alltjämt saknade. Därför kommer här en liten lista på saker som jag, från det ögonblick jag sätter min fot på svensk mark, kommer värdesätta mer.
- Lösviktsgodis, skulle döda för en påse med mina favoriter just nu
- Mjölk, visst det finns här men det smakar inte likadant
- Jämnlånga människor runt omkring en, ja man upplevs ganska lång med sina 171cm här
- Tvättmaskin, men måste samtidigt erkänna att det är ganska skönt att få kläderna tvättade och vikta på tvätteriet för ca 5kr/kg
- SL, ja, jämfört med lokaltrafiken här är SL en fröjd för den organiserade
- Kladdkaka, jag har provat varenda kladdkaka/brownie jag kan hitta, men inget går upp emot min egna
- Benutrymme, på bussar och diverse olika sittplatser
- Stoppskyltar som används, dom finns överallt men mer som dekoration än nödvändighet
Med detta inte sagt att jag ogillar sakerna här, tvärtom, det är både kul och utvecklande att stöta på så mycket skillnader!
Te veo muy pronto!
-Lovisa
Nationaldagen Perustyle
Idag är det ju den där dagen då Gustav Vasa valdes till kung för knappt 500 år sen och Sverige blev självständigt (är du stolt nu pappa?). Från början var det endast svenska flaggans dag men idag betyder förstås den 6 juni mycket mer än bara dessa ord. Jag är inte rätt person att gå in på detaljer, men jag vet iallafall att Peru's självständighetsdag infaller 28 juli och är jättestor här, med raketer och fester (som sagt). Därför tyckte vi att det skulle vara kul att visa barnen i skolorna lite av Sverige, dagen till ära. Så vi har förberett en lektion i jenka (ja, lagom passande i förhållande till barnens nivåer), lite bilder hemifrån och en stor tårta med Sveriges flagga. Jag ska visa bilder senare, när vi kommit hem igen.
Bild från Villa el Salvador, vid fotbollsplanen där vi avslutade den dag med lite idrott/lek
Te veo muy pronto!
Goodlife
Dagarna bara flyger förbi, snart är det dags att återvända hem igen (+/- 5 månader). Internet är inte på vår sida för tillfället och inte heller varmvattnet, så förutom att vi inte kan facebooka 24/7 så behöver vi springa till lägenheten bredvid om vi vill känna någon form av fräsch-het. Men, samtidigt, vad gör det? Ingen har väl dött av att springa med blöta fötter på ett halt kakelgolv någon decimeter från en svindlande trappa utan trappräcken?!
Skämt åsido, den här veckan blev vi lovade, att detta skulle vara ordnat så vi håller alla våra tummar!
Vårt veckoschema ser för tillfället ut såhär (med vissa undantag):
Måndag: 1,5-2h buss till Villa el Salvador, undervisning engelska, matte & spanska 15-18, sen någon god mat på ett gatukök (ja, faktiskt är den god!).
Tisdag: ledig dag. Men jag har spanskalektion på kvällen 18-20, med Mercedes (hur coolt är det inte att min spanskalärare heter sååå!!!).
Onsdag: Som måndagar. Undervisning i Villa el Salvador 15-18 + gatuköksmat.
Torsdag: Vår egen idrottslektion i Pachacutec (den andra skolan). 1,5h bussresa dit och sen idrott 9.30-10.30.
Fredag: Som måndag/onsdag.
Lördag-Söndag: Alltid ledigt!
Nu på torsdag är det ju Sveriges nationaldag, så då har vi beställt en tårta med svenska flaggan på som vi ska ta med till barnen och deras föräldrar.
Perus independence-day är den 28/7, då ska det tydligen vara klackarna i taket för folket, så det ska bli kul att se. Dessvärre har jag blivit av med min roomie/causita till dess så det blir till att fira med locals bara.
Som sagt, mitt internet kommer och går lite som det vill, så säkraste sättet att nå mig är på mail/facebook, så ser jag det så småningom.
Te veo muy pronto!
-Lovisa
Kaos mm
Det har varit lite problematiskt här i Peru ett par dagar, Zandra har kommit tillrätt och hunnit vara i båda skolorna. Jag själv har fått leka "local" så gott som jag kunde och vi har hunnit med massor, trots att det inte gått en vecka sen hon landade.
Igår bytte vi lägenhet, det blev mycket kånkande och städande, ja allt som hör flyttning till, men nu är vi i ordning på nya stället. Det låter som vi har flyttat långt, men egentligen är det bara en våning upp från den gamla.
Igår bytte vi lägenhet, det blev mycket kånkande och städande, ja allt som hör flyttning till, men nu är vi i ordning på nya stället. Det låter som vi har flyttat långt, men egentligen är det bara en våning upp från den gamla.
Idag har vi städat, tvättat och fixat i lägenheten för att ikväll kunna gå ut och unna oss en god middag och fira in nya lägenheten. Allt som går att fira här, tar vi vara på.
Jag har också mängder med plugg framför mig, så mycket av min tid går till det, men det är som jag skrivit tidigare, en rolig och givande utbildning så det går an.
Bjuder på en bild från i fredags i Villa el Salvador, där vi tillbringade dagen i skolan med de underbara barnen och Hector som är lärare.
Te veo muy pronto!
-Lovisa
Ingen kommer ihåg en fegis...
Ja, så har det låtit för mig sen jag tog min 23kg tunga väska och satte mig på planet till det här kulinariskt rika landet. Har ju skrivit om cevichen, bara det var en upplevelse. Men det är ingenting mot vad jag var med om idag, jag såg lite välbekanta namn på menyn och tog en maträtt där jag kände igen orden nöt (alltså från ko), potatis och ris, tänkte "äsch, hur illa kan det va med lite nötkött och potatis". Inte hade jag väntat mig att jag skulle sitta här och skriva att jag har ätit KO-LEVER, för första gången i mitt liv.
Konsistensen var väldig svampig och mjuk, smaken var som kött ungefär, men sen var det någon stark sås som tog bort mycket smak (tur var det kanske).
Te veo muy pronto!
-Lovisa
Stoppa pressarna!
Japp, då var det klart. Alla ni som delar uppfattningen att jag är lite kräsen av sig kan äta upp era hattar. Big time!
Lite kräsen? tänker ni nu. Okej, jag kanske inte är världens soptunna och hinkar i mig vad som helst, det är jag villig att erkänna. Idag, däremot, var det som en helt ny Lovisa kröp fram ur skalet. Jag vet inte om det berodde på vår nyligen uppfunna drink som vi valt att kalla Pisco Sueco (Pisco är en sydamerikansk dryck), den uteblivna sömnen, våra nyfunna vänner, eller vad jag föredrar att tro; en ny öppnare sida av mig. MEN när vi fick samtalet från M & L att de skulle ta oss till en Cevicheria så tvekade jag (nästan) inte alls. I huvudet citerade jag min kloka chef "Ingen kommer ihåg en fegis", och simmade rakt ut i den djupa delen av simbassängen.
Damas y caballeros, mina damer och herrar, ni har äran att läsa orden av en pisco-drickande, (mer eller mindre) spansktalande och nybliven CEVICHE-ÄTARE! Jepp, känn er fria att läsa orden om och om igen, det har iallafall jag gjort.
För er som kanske inte kommit så långt på den kulinariska stigen som jag, så kan jag säga att ceviche är en peruansk rätt på främst rå fisk, skaldjur och lite tillbehör, så alla ni som hört mig säga "Jag äter inte något från havet", kan stryka det ur era minnen (även om jag kanske inte gör detta till en vana...).
Jag och Zandra har firat in första kvällen tillsammans här, det blev en härlig kväll med massa innehåll som slutade väl. Idag har vi varit på skönhetssalong, där jag klippte mig för inte mer än en Carl von Linné-lapp (kul va?), mindre än 100 spänn kostade min klippning alltså. Och ja, den blev bra! Zandra valde att göra manikyr och pedikyr och blev också väldigt nöjd, även det extremt billigt.
Vårat största problem för tillfället är att vi inte har hittat tops, här...
Med andra ord; hälsningar från ett positivt Peru!
Te veo muy pronto!
-Lovisa
Fix
Just nu är det lite saker på gång här i landet med perukerna.
I morse mötte jag upp Zandra på flygplatsen, vi tog en (förvånansvärt säker och bekväm) taxi till vår lägenhet och har nu tagit igen några timmar sömn, mer behövligt för henne efter 26h flygresa än för mig dock.
Annars är det fix med mina studier som tar mycket tid. Det är vissa som undrat vad jag pluggar, så här kommer äntligen ett ganska utförligt svar.
Jag läser lösryckta kurser i marknadsföring, såsom grafisk kommunikation, marknadsföringens etik mm, där jag med hjälp av studievägledare satt ihop ett stort pussel för att få det att fungera.
Kraven från min sida var: studiestödsberättigade kurser inom marknadsföring på 75% deltid, och efter X antal möten, samtal, mail och svordomar så lyckades vi få ihop det. Jag läser nu allting på distans från Sverige, så det mesta är på svenska, men en del även på engelska (ingenting på spanska).
Det var kämpigt att lägga upp en sån plan eftersom de flesta högskolekurser går på 50% eller 100%, men vi löste det med att jag läser mina förstaval på högskola/universitet på 50% och sen fyller ut med kompenserande lösa kurser på 25%.
Hur som helst, får jag inte ordning på min ansökan till CSN, så det tar lite tid och energi. Men snart hoppas jag att det är klart så jag får mitt studiestöd och kan koncentrera mig mer på mina studier och upplevelser här!
Bjuder på ett smile, känsliga läsare varnas...
Te veo muy pronto!
-Lovisa
Lugnet före stormen
Imorgon kommer Zandra, så idag är sista dagen som enda svensk här (vad jag vet), med andra ord; lugnet för stormen! Och då menar jag en bra storm, en storm där det enda som kommer blåsa bort är min stundtals påträngande ensamhet. Vi har planer på att göra lite "must-sees" och sånt, bl.a. Machu Picchu har jag hört ryktas om!!!
I övrigt har slutet på den här veckan levt upp till förväntningarna, fredagen i Pachacutec med jobb på skolan där, vi pysslade och målade på konstverk som eleverna gjort. Lördagen startades med träning, det var jättefint väder, så jag promenerade ner till havet också (tror det är ca 3km), som sagt ingen jättefin plats, för dom håller på med massa vägarbeten eller något, men jag gillar ändå havet. Sen mötte jag upp Nancy för att åka in till centrala Lima och pianobaren Munich där dom serverar den godaste Sangrian!
Idag söndag, av förklarliga skäl, blev det sovmorgon, och sen fixa inför att Zandra kommer hit. Imorgon kl 05.45 landar hon på Jorge Chávez, flygplatsen, och jag ska möta henne där.
Bjuder på lite bilder som kompensation för föregående bildlösa inlägg:
Först en av eleverna som gjort en uppgift, att rita av och skriva om en person, hon valde mig, så smickrad
Jag och två elever från skolan i Villa el Salvador
Jag pysslar på skolan i Pachacutec
Den här söta hittade vi på skolan, en av mammorna tog hem den och räddade förmodligen livet på den
Träffade Michael Peruano
Min gata
Mitt hus
Te veo muy pronto!
-Lovisa
Awkward
Okej, så följande lilla incident är direkt hämtad från träningspasset, där jag är huvudperson och blir överraskad av en nyfiken herre...
Jag var mitt uppe i en intesiv övning på utegymmet här i närheten, när jag lägger märke till en man som står och tittar från andra sidan gatan. Han står vid vägkanten och när jag tittar dit lyfter han handen i en vinkning som inte blir besvarad. Jag återgår till min övning, där jag för övrigt höll på att sätta nytt personbästa, när jag i ögonvrån ser att han lämnar sin post i väntan på bussen och korsar gatan, på väg åt mitt håll.
En konversation utbryter, där mannen hälsar och frågar vart jag kommer ifrån, och när han klarat av den obligatriska biten där han förklarar att han älskar blont hår och att tjejer från Sverige är såååå vackra (nej, jag är inte självgod, jag råkar bara ha ljusast hår i San Miguel), så frågar han mig helt plötsligt om jag är trött. Jag svarar artigt att jag är nog lite trött. Han frågar igen, samma fråga. Jag ger samma svar, men långsamt den här gången och försöker dölja irritationen. En tredje gång säger han samma ord men pekar på sitt vänstra ringfinger, varpå jag förstår att han frågat om jag är GIFT inte trött (casada = gift, cansada = trött)...
Sen kan man ju diskutera varför den här mannen villa veta det, men jag väljer att lämna ute den delen.
Om jag tog första bussen till spanskaskolan? Om jag ska lägga mer energi på att lära mig spanska? Om påven har en rolig mössa? JA x 3.
Ledig dag
Idag är jag ledig, det var en oväntad ledighet, men perfekt tajming för jag har ett prov som blir tillgängligt idag och pga tidsskillnaden så förlorar jag 7 timmar i slutet av varje inlämning, så genom att starta 7 timmar tidigare tar jag igen det.
Dagen startade jag med att inte ställa klockan, det är något befriande och lyckogivande med att inte behöva ställa något alarm! Perfekt start på dagen, kände mig utvilad och stack iväg på en löprunda innan frukost. Det kunde ha gått bättre för halvvägs var jag helt slut och höll på att avlida av hunger, så jag kämpade mig hem med en mindre lyckad tid på mina 5km...
Nu har jag satt i mig en bra måltid och känner mig som en ny människa lagom till att börja live-streama AIK-DIF.
När matchen är slut och AIK (förhoppningsvis) tagit lite poäng ska jag sätta igång med plugget.
En annan rolig sak som jag har haft på gång är en intervju med Hjärt-Lungfondens tidning "Forskning för hälsa", de hörde av sig förra veckan och ville intervjua mig angående den insamlingen jag gjort för forskning om hjärtsjukdomar. Så i mitten av augusti månad kommer tidningen ut, här kan man hitta webbversionen.
Te veo muy pronto!
-Lovisa
Buss-fakta
Dags för en revidering och mer djupgående analys av tidigare publicerad fakta angående bussarna här, i landet där tutan ersätter en stor del av befolkningens vokabulär. Det kan vara en ilsken signal som säger "ur vägen idiot" eller en lång, ihållande "här kommer jag och ska köra om alla i full fart"-tutning, likväl kan det ersätta en av de där berömda visslingarna som säger "tjena snygging". Ja, ni förstår säkert.
Hur som helst, förutom detta hemmasnickrade tut-språk så är det en mängd andra saker som sker under en bussresa. Den börjar som sagt oftast med att man vinkar på en buss, på valfri plats, bussen stannar också på mer eller mindre genomtänkt plats. Man kliver på i all hast ackompanjerad till cobradorens gastanden gällande stopp på vägen. Cobrador heter alltså personen som är (som jag tidigare beskrev det) chaufförens högra hand, han/hon verkar som en konduktör och ropar ut vart bussen ska och vad den passerar på vägen och har ansvar för att ta betalt.
När man klivit på så dröjer det oftast en stund tills cobradoren kommer och ska ta betalt, eftersom han/hon måste se till att öppna dörren för nya passagerare hela tiden. Man säger helt enkelt vart man ska och betalar och får en liten biljett. För övrigt är det extremt billigt att åka buss, exempelvis kostar min resa till skolan (på 1,5h) inte mer än 10kr.
Under resan är det inte ovanligt att det kliver på folk som på olika sätt vill tjäna pengar, det kan vara kvinnor och män som säljer godis/chokladkakor osv eller barn som ställer sig och sjunger.
I rödlysen och vid stopplikter är det ofta folk som kommer fram till fönstret på bilarna och vill sälja tidningar, godis, dricka mm eller vill tvätta rutorna på bilen. Det händer också att barn och ungdomar har en liten uppvisning längst fram, ofta är det akrobatik, jonglering osv, för att sen gå fram till bilarna och be om en slant för underhållningen.
I övrigt är standarden på bussarna väldigt varierande, på en del får man knappt plats att stå och gå och än mindre sitta, dörrarna är konstant öppna och det är ganska obekvämt att åka med. Medan vissa bussar är lite större och modernare, med en mittgång och säten på båda sidorna.
Nästan alla sover på bussen, alla utom jag dvs, för mig de gångerna jag slumrat till har det varit en nära-döden-upplevelse: antingen har jag varit en millimeter från att trilla av de minimala sätena, eller missa min "hållplats". Man måste nämligen säga till när man ska av, så säger man inte till är risken stor att man bara bränner förbi.
Men i stort gillar jag bussresorna, de är flexibla, billiga och man får se mycket av omgivningen.
Såhär ser en vanlig buss och cobrador ut
Te veo muy pronto!
-Lovisa
Beställning från Sverige
Snart kommer Zandra hit! Den andra svenska volontären som jag ska dela lägenhet med. Det innebär en massa bra saker, vi ska göra lite utflykter och besöka häftiga sevärdheter, men förutom det så är hon en ängel och tar med sig en liten beställning från mig. GULD värt!
Här är det jag beställt:
Te veo muy pronto!
-Lovisa
Sangria-kväll
Jaja, jag har tjajat om det mycket, men nu är den faktiskt här! Kvällen som ska spenderas på en pianobar i centrala Lima, drickandes sangria.
Men innan dess har jag varit ute på en powerwalk, en ny runda som jag faktiskt gillade. Hittills har jag inte hittat någonstans att träna ordentligt och alla mina löprundor har blivit på asfalt, för det verkar inte finnas något spår eller så (inte för att jag hade förväntat mig det, men ändå). Idag iallafall så gick jag runt universitetet här i närheten, det är också bara bilväg/trottoar, men det funkar.
För tillfället är det plugg som gäller, sitter och kollar massa videolektioner i programmet InDesign, sjukt kul faktiskt!
Om drygt 3 timmar ska jag bege mig mot skolan i Villa el Salvador för att jobba eftermiddagen och sen, ja gissa vad som händer sen?
Te veo muy pronto!
-LovisaSöndagens bittra avsked
Det är något speciellt med söndagar, de är på något vis aldrig helt välkomna. Kan man inte stryka söndagen ur alla kalendrar? Nej det vore ju synd för då skulle man bara ha en dags helg... Nej, söndagen får nog stanna kvar trots allt, you have my permission!
Istället ska jag börja tänka på söndagen som veckans sista dag, något att fira, dagen innan något nytt och spännande ska börja, lite som nyårsafton. Ska nog börja skjuta raketer också, who's in?
Nej, den här söndagen är som en kick-off för kommande vecka. Som jag förväntar mig fylla enligt nedan:
- Sangria-kväll (måndag)
- Första och andra spanskalektionen (tisdag resp. torsdag)
- AIK-DIF, försök till livestreaming (onsdag)
- Zandra kommer!!
- Diverse svar angående olika projekt
- Jobb i skolorna
- Plugg + prov
Så, välkommen ny vecka och välkommen måndag!
Te veo muy pronto!
-Lovisa
Hockey hockey hockey!
Livestreamar finalen för tillfället. Heja Sverige!
En bild från förra året, samma tidpunkt.
Te veo muy pronto!
-Lovisa
Miraflores
När det här inlägget publiceras är jag i Miraflores, en del av Lima där mycket turister, ungdomar och livsnjutare håller till. Förmodligen har jag shoppat lite, gått fel en eller två gånger och kanske smuttat på en sangria någonstans.
I övrigt är det plugg och träning som fyllt min dag, därför var det extra skönt när jag bestämde mig för att hoppa på den flygande faran mot Miraflores för att roa mig resten av dagen.
Ville bara titta in och önska folket en fortsatt trevlig helg!
Four thumbs up!
Te veo muy pronto!
-Lovisa
VM-final!
Grattis Tre Kronor till VM-finalplatsen! Landet där intresset för hockey är lika obefintligt som regn är garanterat en svensk sommar, håller alla tummar (med andra ord min två)!
¡Buena suerte!
¡Buena suerte!
Helg!
Likt en humla som upptäcker en blomma med den fräschaste nektar, en skriande fiskmås som just ska till att dyka efter dagens skrovmål i en sjö eller ett barn på julafton, precis den känslan, har jag inte just nu. Faktum är att det inte är jättestor skillnad på helg och vardag här, inte än, för när jag är i skolorna är det så mycket nytt hela tiden så det blir aldrig det där vardags-lunktet man enkelt hamnar i i sin rutin hemma.
Men helg existerar här också! Två lediga dagar som jag ska ägna åt plugg, shopping, träning och nöjen. Och måndag kväll är Sangria-kväll, så jag ska inte klaga!
Ett tips tänkte jag också dela med mig av. Jag pratar inte om honom ofta (av förklarliga själ), men jag har en lillebror, för er som inte visste. Han är en klippa när det gäller data/it och jag hörde av mig till honom för lite tips. Vi utbytte lite artighets-fraser där jag frågade hur han har det och han frågade mig detsamma. Jag förklarade att jag inte har så många vänner än varpå jag erhåller följande briljanta svar, som också blir dagens tips:
"Prova att duscha det brukar folk uppskatta har jag märkt efter 20år!"
Te veo muy pronto!
-Lovisa
Men helg existerar här också! Två lediga dagar som jag ska ägna åt plugg, shopping, träning och nöjen. Och måndag kväll är Sangria-kväll, så jag ska inte klaga!
Ett tips tänkte jag också dela med mig av. Jag pratar inte om honom ofta (av förklarliga själ), men jag har en lillebror, för er som inte visste. Han är en klippa när det gäller data/it och jag hörde av mig till honom för lite tips. Vi utbytte lite artighets-fraser där jag frågade hur han har det och han frågade mig detsamma. Jag förklarade att jag inte har så många vänner än varpå jag erhåller följande briljanta svar, som också blir dagens tips:
"Prova att duscha det brukar folk uppskatta har jag märkt efter 20år!"
Te veo muy pronto!
-Lovisa
