Ur ett lindbladianskt perspektiv
Min hjärna är översållad med psykologiska termer, eftersom jag nu läser en kurs i ämnet. Det är Freud, klassisk betingning, KBT och nervsystem för hela slanten. Det känns som en enda stor kartläggning av mitt eget psyke, för att tillslut ställa diagnosen att jag nog har ett par, tre skruvar lösa.
Jag har just skickat in ett arbete som gäller socialpsykologi med utgångspunkt från de fem perspektiven; psykodynamiska, behavioristiska, humanistiska, kognitiva och biologiska. Men för att få ordning på allt valde jag att skapa ett eget perspektiv, bättre så!
Klassiskt uttalande av psykoanalysens grundare, efter att man i protest mot hans teorier, offentligt bränt hans böcker i Berlin på 30-talet.
Kommentarer
Maria
Gör du rätt i.
Svar:
Lovisa
Trackback
