Japp, då var det klart. Alla ni som delar uppfattningen att jag är lite kräsen av sig kan äta upp era hattar. Big time!

Lite kräsen? tänker ni nu. Okej, jag kanske inte är världens soptunna och hinkar i mig vad som helst, det är jag villig att erkänna. Idag, däremot, var det som en helt ny Lovisa kröp fram ur skalet. Jag vet inte om det berodde på vår nyligen uppfunna drink som vi valt att kalla Pisco Sueco (Pisco är en sydamerikansk dryck), den uteblivna sömnen, våra nyfunna vänner, eller vad jag föredrar att tro; en ny öppnare sida av mig. MEN när vi fick samtalet från M & L att de skulle ta oss till en Cevicheria så tvekade jag (nästan) inte alls. I huvudet citerade jag min kloka chef "Ingen kommer ihåg en fegis", och simmade rakt ut i den djupa delen av simbassängen.

Damas y caballeros, mina damer och herrar, ni har äran att läsa orden av en pisco-drickande, (mer eller mindre) spansktalande och nybliven CEVICHE-ÄTARE! Jepp, känn er fria att läsa orden om och om igen, det har iallafall jag gjort.

 

För er som kanske inte kommit så långt på den kulinariska stigen som jag, så kan jag säga att ceviche är en peruansk rätt på främst rå fisk, skaldjur och lite tillbehör, så alla ni som hört mig säga "Jag äter inte något från havet", kan stryka det ur era minnen (även om jag kanske inte gör detta till en vana...).

 

Jag och Zandra har firat in första kvällen tillsammans här, det blev en härlig kväll med massa innehåll som slutade väl. Idag har vi varit på skönhetssalong, där jag klippte mig för inte mer än en Carl von Linné-lapp (kul va?), mindre än 100 spänn kostade min klippning alltså. Och ja, den blev bra! Zandra valde att göra manikyr och pedikyr och blev också väldigt nöjd, även det extremt billigt.

 

Vårat största problem för tillfället är att vi inte har hittat tops, här...

Med andra ord; hälsningar från ett positivt Peru!

 

Te veo muy pronto!

-Lovisa